Råvaruskandalerna är vårt eget fel

Det känns som man varje dag får höra om en ny skandal som handlar om de råvaror och färdiga produkter som finns i livsmedelshandeln. Om det så är hästkött i lasagne, ommärkta ägg, oxfiléfärgad fläskfilé eller något annat. Men att helt plötsligt bara skylla allt detta på livsmedelsindustrin är att ta den enkla vägen ut. Det är faktiskt vi som konsumenter som sett till att vi hamnat där.
Jag vet att jag någonstans sett ett reklamblad med matpriser från 70-talet och om det skulle lika gärna kunde varit taget från brevlådan idag. Priserna är desamma och det är på något sätt skrämmande. Alla andra kostnader i samhället har ökat medan livsmedelspriserna sjunkit. 1964 lades 24% av våra inkomster på livsmedel medan det idag är 12%, om man sedan tar med i beräkningarna att var 3:e kasse mat som bärs hem kastas så är det ganska intressanta siffror.
Det är nog ganska många som stått i livsmedelsbutiken och letat efter den köttbit som kostar minst, inte brytt sig om vilken kvalitet den håller och hur den producerats. Och än färre är det nog som tänkt den tanken om de färdiga produkter som finns i mataffären. Vår ständiga jakt efter fynd och låga priser har drivit på en utveckling där priserna pressas och någonstans måste detta kompenseras. Om man inte kan ta betalt för dyra råvaror så måste man använda sig av billiga råvaror.
Om det nu kostar en viss summa att producera ex svenskt kött av god kvalitet vad måste då de länder som kan göra det till mycket lägre kostnader dra in på för att kunna sälja sitt kött billigare?

Nej det är dags att vi börjar tänka till lite innan vi handlar vår mat. Det finns en anledning till att en bit kött är billigare än den andra och det är inte för att det går att producera den till en lägre kostnad under samma förutsättningar i ett annat land. Börja köp bra råvaror och ta hand om dem på rätt sätt istället. Använd det som köps hem fullt ut istället för att en hel del av de vi bär hem från mataffären hamnar på sopberget.

Nu påstår jag dock inte att det är okej att stoppa ner något annat i den mat vi köper än vad som står på förpackningen. Att producenterna ljuger om vad som ingår i det vi stoppar i munnen är allt annat än okej men det är en effekt av den syn vi har på livsmedel. Att det är något som ska kosta så litet som möjligt, förutom när vi ska lyxa till det. Men även där kan snålheten slå till, det var tack vare det låga priset som färgad fläskfilé kunde säljas som oxfilé till inte ont anande konsumenter. De som köpte den var inte den typ av konsumenter som letade efter kvalitet när de handlade utan lät det låga priset styra. Om något är för billigt för att vara sant så är det ofta det – detta gäller även när det kommer till livsmedel.

Jag hanterar dagligen stora mängder livsmedel som ska omvandlas till måltider åt skolelever – livsmedel som helst ska kosta så litet som möjligt och samtidigt ge så mycket näring så möjligt. En ekvation som kan var svår att få till. Men där handlar lösningen om grönsaker, när vi skapar grytor och gratänger försöker vi kombinera dessa råvaror tillsammans med proteiner i form av ex kyckling eller nötkött i en balanserad mängd. Detta gör att vi kan köpa produkter av god kvalitet där vi är säkra på ursprunget och samtidigt ge en fullvärdig måltid till våra gäster.

Så nästa gång du står i mataffären, tänk inte bara på priset hos huvudråvaran du köper utan över hela måltidens pris.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken
Annonser