2 nya rapporter om skolmaten

Idag har det kommit ut två olika rapporter med skolmaten i fokus:

Den ena rapporten kommer från Skolmatens vänner och handlar om hur stor skolmatspengen är i olika kommuner. Snittkostnaden för råvarorna under 2011 låg på 9,48 kr vilket innebär att vi på min skola ligger något under snittet med våra 9 kr. Men hos oss är det inte kommunen som avgör hur stor matpengen ska vara utan den är en del av skolans samlade budget som tas fram skolledningen. Dock grundar sig budgeten på vilken skolpeng varje elev i kommunen får och därefter avgörs det hur stor del skolköket kan få. Så i grunden är det ändå kommunen som styr.
Nu har jag hittills inte haft några problem att laga bra mat för dessa pengar som vi får men självklart så kan man göra än mer ju mer pengar man har att handla för.

Den kommun som har lägst livsmedelskostnad i undersökningen ligger på 6,43 kr/portion medan den med högst har 14 kr/portion. En ganska otrolig skillnad när uppgiften är densamma för alla skolkök, att servera en god och näringsriktig måltid som gör att barnen klarar av sin skolgång. I enkäten har 223 kostchefer/kommuner svarat på frågan vilket ger en svarsfrekvens på hela 77%, så dessa siffror är trovärdiga.

Men i slutändan handlar det dock om vad man gör för pengarna. Kunskap om hur man på bästa sätt utnyttjar den tilldelade skolmatspengen är minst lika viktig som hur stor själva pengen är.

Dagens andra rapport kommer från skolinspektionen och den är en kartläggning om hur kommunerna gör för att säkerställa att den nya lagtexten i skollagen om näringsriktighet efterföljs. Denna tillsyn har skett genom telefonintervjuer med kommunens huvudmän i 96 av Sveriges kommuner dvs en tredjedel.  I granskningen framkom att 60% av de granskade huvudmännen saknar rutiner och system för uppföljning av skolmåltiderna och deras näringsriktighet.
I många fall har ansvaret delegerats till en av kommunen anställd kostchef men att utan att efterfråga resultat på uppföljningar för de näringsberäkningar som sker samt att köken lagar näringsriktig mat.

Precis som när det gäller skolpengen så har vi ingen samordnad verksamhet med kostchef i Danderyd utan det är varje skolkök som ansvarar för att näringsberäkna den mat som serveras. Innan vi får en sådan i kommunen så har jag svårt att se hur uppföljningen ska fungera. I dagsläget kan jag rapportera mina resultat till rektorn på skolan men han saknar kunskaper om ämnet och därför är det ganska verkningslöst.

Båda dessa rapporter handlar egentligen om samma sak; vad kommunerna gör för att se till att den mat som serveras i skolorna har möjligheter att uppfylla det krav som finns på näringsriktighet. Skolmatspengen är grundförutsättningen för att man ska kunna laga näringsriktig mat och utan en samordnad kostverksamhet i kommunen är det svårt att se till att detta efterlevs. I skolinspektionens undersökning fanns inte Danderyds kommun med men jag hoppas att de ansvariga på kommunen läser rapporten och börjar fundera på vad som måste göras i vår kommun för att leva upp till det krav som finns.

Annonser